Jennys lilla värld

Jag har äntligen begripit att min hunger, illamående och plötsliga vikt uppåt har med den där jävla medicinen att göra! Hade jag vetat hur illa det här skulle vara så hade jag aldrig aldrig slutat, och absolut aldrig börjat med dom här. Men i början var man väl så desperat att man kunde ha proppat i sej i princip vad som helst bara det fick en att må bättre! Nu har jag gått utan zoloft i snart tre veckor, mina läkare verkar ju inte bry sej om hur jag mår, ännu mindre vad jag stoppar i mej så dom har inte hört av sej alls även fast medicinen borde tagit slut för fyra månader sen. Jag kan ju nästan tacka min lyckliga stjärna för att jag varit så glömsk och bara tagit den ungefär varannan dag senaste 200 dagarna. Det gjorde ju i sin tur att det räckte lite längre.

Att må illa kan jag nästan leva med, jag menar hur många mår inte illa varje dag över olika saker? Sen att man blir smällhungrig på allt som är salt och efter det skiter ut allting lika fort, det är ju som ändå ett övergående problem som är ungefär som mjölkmage eller matförgiftning. Men att hela jorden snurrar till varje gång jag blinkar ibland, eller att inga kläder passar längre, det är faktiskt inte ett dugg roligt! Att vänsterhanden skakar så kraftigt emellanåt att jag måste sätta, eller lägga mej på den.
Att stå inne på en affär och få panik och ställa sej och andas djupa andetag mellan knäna och samtidit storgråta som en vansinnig... det är saker jag inte står ut med längre! När jag blir så irriterad på tärningarna när jag spelar yatzy att jag faktiskt öppnar ytterdörren och kastar ut tärningshelvetet i snön, och sen frenestiskt börjar storgråta över det...
Att få den där panik-paniken som kommer utan förvarning av ingen orsak är bland det värsta som kan hända. Ibland önskar jag att jag hade ett piller i fickan som jag kunde stoppa i mej när den kom som gjorde att det gick över ganska omgående. Istället ska dom där småattackerna driva mej till vansinne och förstöra hela dagen för mej och mina närmsta.
Vid minsta motgång släpper jag allt och flyr för att min viljestyrka har försvunnit helt. Jag är som en lam liten flicka i en problematisk situation.... Jag vet inte vad jag ska ta mej till, allting bara stannar till och jag springer iväg och gömmer mej och lastar av på någon annan stackare. Ibland känner jag att en sån som jag ska fan inte jobba med annat folk. Men samtidigt älskar jag mitt arbete.

Men åter till saken.. Sen den där fruktansvärde dunk-dunk-dunk hjärtklappningen som slår så hårt och ojämnt att jag är rädd att hjärtat ska flyga ut ur bröstkorgen på mej ibland. Att försöka sova med en vilopuls på 110 är inte så lätt som man kan tro. Att bara inte kunna slappna av hur trött man än är.
Jag tycker inte att unga ska behöva läsa skräckhistorier om utsättningproblem om deras mediciner som läkare skriver om som sockerpiller. Jag tycker läkare verkligen ska förvarna alla om vad som kan ske när man ska sluta med preparat som Zoloft och liknande, det kanske både visar hur stor procent som inte mår så dåligt som dom får det att låta, och sen hur många som verkligen mår så dåligt att de är villiga att stoppa i sej vad som helst- och gå igenom vilket helvete som helst bara allt går över tillslut och dom bara får må bra och kunna leva ett ordentligt liv som vanliga människor.

Mina läkare bryr sej fortfarande inte i mej och hur jag mår, sist jag berättade om att jag hade slut med medicin, vilken medicin det var och hur illa det fick mej att må så sa dom bara att dom var hjälplösa i den frågan och var tvungen att läsa gamla journaler. FÖR HELVETE, alla läkare har ju ett FASS i rummet stående i fönstret eller bokhyllan, Öppna boken och läs så ser ni fakta! Journaler kan inte ge er ett dugg fakta om hur jag mår utan min medicin. Men jag gav upp, la på telefonen och bestämde mej för att gå igenom detta helvete på egen hand och sedan äntligen bli fri från läkemedel och beroenden.

Det gör man inte ofta alltså! Och det finns orsak, jag är helt slut i varenda kroppsdel. Undrar hur många ggr hon handlade på Hm?? Blev det fem kanske??
Nä imorgon bär det nog av till Åre och arbete i tre dagar med min kära Anne <3<3<3<3 Miss her!
Ska beställa lite bläckpatroner nu! Tjing!

Idag har dom borrat och grävt och donat på här i backen så vi har haft antingen inget vatten alls, eller alldeles bajsbrunt! Inge vidare trevligt om jag får säga min mening. Det första jag gjorde imorse när jag klivit upp strax före tio var att ställa mej i duschen, för att mötas av den fjuttigaste dusch strålen någonsin i världshistorien. Jag totalvägrade att färdigställa duschsessionen och steppade ut och protesterade högljutt. Mina protester fungerade dock och i eftermiddag när morfar plockade upp mej och momma på stan låg det en påsa med nytt duschmunstycke och slang i baksätet! Enbart för att komma hem till inget vatten, och senare brunt vatten. Jag har alltdå ännu inte duschat färdigt, trots att det till och med är en helt ny med säkert dunderbra sprut i!!  (misstolkas rätt, tack)

Hur kommer det sej att jag och alla mina vänner alltid tänker i sexuella banor när det kommer till ordvitsar och liknande? snusk snusk och åter ännu mera snusk! Jag måste vara ett galet sexfreak som bara går runt och anmärker på allt. Pömsig, sätta på teven, bilen tänder inte, osv. Jag blir galen på mej själv.

Hur som helst såg min födelsedag ut som följer;
Vaknade i en kall husvagn, alldeles för tidigt med en varm gosig hund bredvid mej. Ruggigt som fan att hoppa ut ur det varma täcket och klä på sej, men det funkade. Åt lute frukost och öppnade presenterna. Fick massa fina saker, ett ängaspel av fanny, presentkort på HM av momma och moffa, sjal och halsband av mamma, drinkbok av Johannes mamma och janne, sen massvis av fina saker av den bästa pojkvännen i världen. Hur kunde jag klaga över att jag inte fick några kärleksförklaringar? Jag har ju honom! Han är MIN och ingen annans kap. Min min min =) Jag fick ju en film sedan tidigare, en parfym DKNY be delicious (love it) en laktrits mint och choklad bok, och ett underbart body-shop kit i smaken Jordgubb i en fin hjärtelåda! Han känner mej så väl, alla presenter var perfekta!
Sen fick jag ju av min moster och små kusiner några goda cider, ett par orangea fjädrar och 500:-
Sedan plockade Fanny och Pärtan upp mej och vi åkjte vill Åre och kikade lite i sportaffärerna, sen plockade Andra anna upp mej och vi åkte på en skitrolig skotertur upp på Renfjället. Lite småmulet väder och blåst som satan uppe på fjället, men i övrigt en perfekt dag.
Senare mot kvällen samlades vi ett gäng, (inklusive min mamma) och åt på Eastern Palace. Senare en liten förfest hos Anders och till slut en trött Jenny som fick skjuts hem utav Tony. Såå snäll han är!

Bloggen har inte funkat så bra för mej senaste dagarna, därav inga uppdateringar. Dessutom har man ju blivit lite äldre och lite latare också. Jag hade en underbar födelsedag med skoteråkning i årefjällen, och thaimat på kvällen med några nära och kära. Nu är jag just hemkommen efter ett par timmar på stan. Har skaffat mej ett par nya täckbyxor och nya jobbskor.
Mer kommer i efterhand, jag ska tvinga moffa att skruva upp den nya duschen nu, så man kan ta sej en dusch innan jag åker till stan igen med anna. Vi ska äta romantisk middag.

Nu, idag, ikväll när jag behöver det som mest så slår det inte ett dugg fel, jag får inga ömma ord från min käre. Jag vill bara ha ett enda litet... för jag mår så jävla skit och han har verkligen ingen förståelse i det känns det som. Så bara nåt ord, eller bara ett. Eller inte ens det, det räcker med en antydan till en antydan av en liten fjuttig kärleksförklaring.. För hur mycket jag än tycker om någon kan jag inte leva utan solljus hur länge som helst.
För jag må vara kär, iallafall lite. Någonting som byggs upp mer och mer för varje dag,
men får man inte höra att den andra parten känner samma sak så är det ganska lätt att man tillslut ger upp allting, kastar sej på sängen och gråter i en kudde.

Ibland måste en tjej helt enkelt få höra att någon tycker om henne för att hon ska orka och inte ge upp. Och tro mej, jag vill verkligen inte ge upp.

Har bakat blåbärsmuffins idag! goda, men inte så söta... Men det är bra nu när man ska försöka komma i bikiniform igen :-) Skulle göra nougatmuffins också, men momma som inte är den kvickaste och klyftigaste köpte daim istället.. hittade inget daim-muffins recept... Och då är jag ju ändå stolt ägare av Dagens Muffins-kokboken.

Hur som helst sitter jag här och har allmänt jävlig abstinens eftersom jag slutat med min medicin. Medicinen har gjort mej mycket bra, kanske hade jag inte levt idag utan den, kanske är det bara vad jag inbillar mej, men att sluta med den är inte alls så lätt som man kan tro.
Kroppen skriker efter zoloft hela tiden, allt jag gör blir liksom tvångsmässigt, som att det klias på hela kroppen, armarna och händerna skakar, och jag är allmänt rastlös hela tiden. Vanlig rastlöshet är ju bara att vänta ut eller helt enkelt göra någonting så den försvinner, men det här rastlösheten är som en evighet som aldrig försvinner.  Jag har svårt att koncentrera mej på småsaker, som att läsa någonting eller hålla mej till ett samtalsämne. Varje gång jag sluter ögonen så snurrar hela världen till ett snäpp och jag mår illa. Ibland blir det till och med så efter varje gång jag blinkar. När jag öppnar ögonen efter att ha haft dom stängda ett tag så tar det några sekunder innan jag får in fokus, och varje gång jag gör dej knycker jag tvångsmässigt till med huvuden åt höger.
Jag kliar bakom öronen längs hårfästet hela tiden när jag inte har någonting att göra.
Jag är ständigt sugen på någonting salt och ätbart, och äter tills jag kräks bara för att skallen inte riktigt begriper när jag blivit mätt.

Jag önskar jag kunde få ha ont någonstans istället för att psyket ska få mej att må konstigt och göra skumma saker. Om jag bara kunde ha fått ha huvudvärk istället, eller liksom någonting konkret som man ändå kunde vara bland folk...

Nu är jag helt fri lägenheten i Övik på alla sätt och vis. Könns som en sten lättat från hjärtat, utan att överdriva..

Dösnygg mp3spelare. Vill ha!!

Eller varför inte en NY lila telefon??

Eller den här kylskåpsmagneten med Strumpjäveln??!

Och en extern hårddisk att förvara all musik på..

Ett smink-kit från Make up store skulle jag inte tacka nej till!

Jag borde vara toklycklig över att alla frågar mej vad jag önskar mej i födelsedagspresent, jag menar, jag har ju tjatat om min jävla födelsedag sen i julas nu... Men alla som frågar får samma svar:

- En ny telefon
Som alltid möt upp av ett skratt som betyder att det är för dyrt. Då fortsätter jag med:
- En ny mp3 spelare min har gått sönder.
Samma skratt. Så då säger jag:
- Men ge mej vad som fan helst. Jag vill ha allt.

Långfredag, åkte in och drack nån cider och käka natchos på Twain med Anna, hjälpte en ung full och virrig tjej tjej hem (hittade henne gråtandes på stan), kollade på Fast and the furious och sov hos Annsen,
Påskafton, vaknar hos Anna hon var på gamla och jobba frulle, så jag traskade dit och åt en macka, volontärdiskade lite sen gick vi på stan. Köpte thaimat och åt sen kom min loverboy och hans bror. Vi kollade på Chuck and Larry filmen och sen bowlade vi. Johannes blev av med skorna, nån fylletratt tog fel. Lyckades dock få tillbaka dom.
Jonatan (loverboys bror) åkte hem till sundsvall och jag och min älskling åkte hem. Kollade nästan på en film.
Påskdagen, upp med tuppen och åka merca till Hoting. Och min kära sötnos, a.ka friluftsmänniskan fick för sej att han skulle arrangera kollektivt självmord om vi inte var ute i solen och ägnade oss åt frilivsaktiviteter.
Sagt och gjort. Resten av den dagen lallade vi med Malte och var ute hos all möjlig släkt Johannes har och åt och fikade. Eller, fika i Dorotea, middag i Strömsund.
Annandagen, alltså IDAG, åkte till Dorotea imorse till Första Anna och hennes pojkvän och alla deras barn. Vet inte vad vi sysslade med men vi var i Avaträsk nån timme, tog en kopp kaffe sen åkte jag bussen hem till Östersund.
Anna och Jonto hämtade upp mej och vi åkte till Frasses och svullade. Moffa körde mej och andra anna till krokom, vi tog på oss varmare kläder sen åkte vi vidare till Lit. Vidare till Hammerdal och hämtade en skoter och resten av eftermiddagen ägnade vi oss åt att åka skoter och fyrhjuling och killarna vågade sej på lite tolkning på snowracer...

Jag är fortfarande, än idag, grymt arg på alla otrevliga tjejer jag stötte på igår, omg, har man inte bättre liv än att gå runt och kalla folk för hora eller allmänt vara bitchig så är man ju mer eller mindre patetisk. Jag orkar inte slösa mer energi nu.

Såhär sexiga var vi igår förresten.

Sitter och lyssnar på radioseven och får värsta flashback scenariorna lite då och då där dom poppar igång typ summerjam låten och sånt... Längtar tillbaka till Marmaris som fan när jag hör den! Har djupa funderingar på hur jag ska göra i sommar... Om man ska köpa en flygbiljett och kanske åka till Rhodos istället och våldsbo hos Ville en vecka eller två, och bara ta båten över till kos över en dag. Vill ju så förbannat gärna tillbaka dit och hälsa på Uffe!

I övrigt så ska jag och min svarta kalufs snart in till stan, eller ja bussen går om en timme knappt och jag är redan startklar!Otroligt.. Man kanske ska stoppa i sej nån mat innan man åker så man slipper slösa varenda krona man äger på krubb inne på stan. Har inte bestämt mej för om åtta cider räcker än.. Men det borde dom väl göra...??

Nu är Johannes snart hemma i Hoting och lite närmre mej än vanligt.. Och bara två dagar kvar tills jag får vara med honom igen, om inte ännu tidigare till och med. Nu ska jag gå å göra nåra limpmackor att proppa i mej.
Puss och kram på er alla

Idag har det varit slappning på mycket HÖG nivå. Jag har på mej skitiga slappkläder, har lyckats ligga på en bit choklad i sängen, bytte sängkläderna men skit i att byta kläder, så nu lär jag väl ha kletat choklad på allt jag nuddat, men det absolut bästa är att- Det bryr jag mej inte i!

Har kollat på några fler avsnitt av One Tree hill. Jag är ju bara såååå kär i Lukas, men jag tycker ju att han och Peyton hör ihop, så jag begriper inte vad han pysslar med riktigt. Och ja, förresten, hur puckad är man som friar till sin flickvän när man bor hundratals mil ifrån varandra när man är 18??!! Arton, då är man ju i princip nyfödd ut till det riktiga livet, man vet knappt vad rätt och fel är och har fullt upp med att skaffa sej jobb eller liknande. Man gifter sej INTE,

Försöker se det roliga i Americas funniest homevideos, men jag begriper för guds skull inte vad som är kul med en gubbe som sitter och hoppas på huk. Eller en stackars unge som cyklar ner i en pool. Eller allt annat skit som dom visar.
Jag har i övrigt gjort tvåsaker idag som varit bra, rensat kattlådan och vattnat blommorna. Sen tyckte jag det luktade fimp om min röda mysfilt så jag tvättade den.
Har två viktiga saker som jag borde gjort som jag inte "orkat" eller egentligen haft lust med att göra idag.. Ringa berns (eller jag ringde faktiskt till annas nr men hon var nog ledig för de försvann liksom bara..) och sen boka tid med husvärden i Övik som ska kolla och godkänna städningen på lägenheten. Men som sagt- Jag orkar bara inte idag. Kanske imorron. Har två saker att ta itu med imorron också förresten... Köpa stay-ups eller strumpbyxor till vår lilla utklädnad och försöka lösa problemet med ett ställe att hålla till på...

Jaja, whatever... Kan inte sluta tänka på vilket fin och underbar pojkvän jag har som är så långt ifrån mej, Skulle kännas lite tungt att inte ses förrän lördag.. men ibland måste man liksom acceptera att andra också har ett liv utöver MEJ.

Alla snackars om fittstim hit och dit men då måste jag ju säga att uttrycket PITTstim är aningen tuffare.

Igår somnade jag halv tio ungefär, och låg och prinsesssov till halv två då jag kröp ner under täcket, släckte lamporna och stängde av teven. Jag har verkligen sovit hur skönt och länge som helst och är faktiskt riktigt pigg idag. Men jag kände absolut inte för att åka in till stan med bussen IGEN, jag har gjort det fram och tillbaka varenda dag förutom söndag sen jag kom hem. Skulle faktiskt vara skönt att bara få vara hemma och pilla i naveln en dag faktiskt.

Nu har det gått lagom mycket tid för att jag ska kunna känna hur mycket jag egentligen saknar Johannes bredvid mej när jag ska sova eller vakna, eller kolla på film eller bara vad som helst. Att få berätta nåt som hänt då han låtsas att han lyssnar och bryr sej för min skull fast han egentligen inte bryr sej ett smack. Men han är så söt som försöker =) Jag saknar honom mest när jag fryser för han är alltid så varm....

Och nu ska jag försöka komma på nåt sätt att fördriva tiden med, har några otextade avsnitt av Greys anatomy att kika på men man är ju inget engelskaproffs direkt. Men men, man kan ju bli.
Lucy är gosig som satan idag.. Min lilla pärla.. <3

Har cruisat dodge med andra Anna hela dagen idag känns det som.. Har blivit bombad av sms från Berns också. Jag missar introduktionskursen nästa vecka, vilket känns väldigt tråkigt faktiskt. Man får dessutom betalt hela dagen då, och jag är fast här och ska åka till Övik och göra mej av med lägenheten och hämta alla mina kära ägodelar som är kvar där. Alltså tvättmaskinen och diskmaskinen... Ingen som vill köpa kalaset för sammanlagt 3000?? Riktigt pangpris för dom faktiskt!



Har inte hunnit gjort någonting av allt det jag borde ha gjort idag, det enda jag fick uträttat var att köpa knästrumpor... Vita, så min lilla outfit tills på torsdag blir perfekt. Bara ett par stay-ups kvar sen är det perfekt. I Övrigt är allt som vanligt, kollade på en skräckis inatt alldeles själv förresten, Steven Kings The Mist har ju blivit film. Rätt bra, något overklig men ändå trolig... Aningen föööör lik Världarnas krig- storyn dock.. =/

Jag börjar få den dagliga inomhus-ångesten och funderar på om jag ska göra mej startklar redan nu och hoppas på att min otroligt snälla morfar kör mej till stan så jag får träffa therese en sväng idag när hon ändå är ledig...
Anna har friluftsdag med en massa patrask idag så jag får fint vänta tills hon är färdig med det typ i tretiden. Varför heter ALLA Anna btw?? Jag kände ingen som hette anna innan min kära tvåbarnsmamma-anna dök in i mitt liv, och huxflux så kryllar det av Annor överallt.
Tacka vet jag skumma namn som Stephanie eller Isabella och sånt.
Har gjort påskägg åt mina söta kusiner idag. Bara äckligt godis, momma är ganska dålig på det där med plockgodis. Hon tror att barn bara gillar röda eller gröna godisar tror jag...

Nä nu ska jag vara kreativ och försöka locka håret tror jag.. spännande =)

Har just tryckt i mej resten av den smaskiga morotskakan som jag tog med mej från jobbet igår. Vore ju en himla synd om den stackars kakan hade kastats i komposten som dom där 30 stackars mackorna med ost skinka gurka och tomat.. ÅÅh dom där mackorna hade jag inte haft ett dugg problem med att äta idag kan jag lova...

Jag har ju varit mer eller mindre värdelös på att uppdatera om händelserna i livet nu på sista tiden och jag ber så hemskt mycket om ursäkt för det. Tyvärr så har det inte hänt så mycket mer än allt ni redan vet. Jag har fått ett extraknäck på Berns salonger där jag knatar runt med skavsår och axelpufsar och skjortor som väger mer än vad min röv gör. Har man inte en vinöppnare med sej så är man nästan dödens. Men det är underbart att jobba under en organiserad ledning för en gångs skull.... Inget illa menat mot charmiga gamla, jag älskar att jobba där och tycker det har sin lilla charm att springa runt och leta efter den som har ansvaret men som har gått hem =P det gör oss alla där mer och mer  likasinnade.

Jag tror att jag har en feting ögoninflammation på gång, inte alls speciellt skoj men jag kan inte göra så mycket åt det heller. Ska ta och boka en tid hos optikern inom en snart framtid och ta tag i alla vimsiga saker i mitt liv just nu. Körkortstillståndet ska uppdateras och jag måste plugga om till uppskrivningen. Kanske man borde göra nu på en gång...
I övrigt så kommer momma och moffa snart hem och jag får äntligen se den nya bilen. Ska gå ut och ta en bild på den och visa er..