Jennys lilla värld

Att jobba konferens är som att leva i ett stort fikaland där man ska passa upp andra människor med kaffe, mackor och nån bit morotskaka. Efter nio timmar var jag mer än nöjd och satte mej på bussen hem. Det var skönt att sova i sin egen säng inatt btw, synd bara att det blev endast 4 timmar...

And, this is why I already miss Stockholm:

Ja du anne, du skyller jämt på att "somliga har ett jobb att sköta" måste nog kontra med att vissa har två jobb att sköta!
Jobbet på Berns funkar helt okej, visst är folk stelare och mindre sociala än vad jag är van men det är ju bara ett tidfördriv som jag tjänar pengar på. Det finns ju dom som har betydligt mycket värre jobb.
Men ännu en gång har jag kommit till högstadie-fenomenet, jag vet inte var jag ska sätta mej i personalmatsalen när jag ska äta!!!
Har skapliga skavsår på fötterna och har investerat i ett par ecco-skor som jag har grymt höga förväntningar på =)
Åker hem på fredag, hem till en vardag full med ännu mera jobb hela helgen ut. Blir tidiga mornar men jag måste ju få cash nånstans ifrån!
Ska ta mej vidare och köpa skavsårsplåster nu och sen knega lite. Puss och kram på alla mina kära vänner!

Ända sedan mina besök hos tandläkaren så har jag haft svåra krämpor. Jag går numera på ibumetin hela dagarna och försöker göra det bästa av situationen.
Snart kommer andra Anna hit och jag får äntligen någon att ha lite skoj med! Dock så ska jag ju jobba imorron men resten av veckan ska jag försöka tvångsumgås med henne så mycket som möjligt tills hon kräks på mej. Solen skiner nästan lite överdrivet hårt ute, grannen spelar högre musik än nödvändigt och jag måste nog faktiskt ta en promenad till t centralen... Skulle ju verkligen vara trevligt med en promenix medans solen bländar och isande vindar blåser i mitt öra.
Huga

Tänkte uppdatera alla trogna läsare i förra inlägget men min mamma, a.ka skitsnacksproffset, ringde och var bara allmänt dryg och tjötig. Orkade inte skriva mer, om mindre prata så jag la på och koncentrerar mej på ett tillfredställa alla andras skitsnacksbehov istället.
Jag har ett grymt stort behov utav att klippa till en frisyr på skallen. Varje dag är den andra lik, dvs bad hairdays. Så imorron när andra anna kommer ner till den här smutsiga skitstan och räddar mej, så ska hon minsann få klippa ett strå eller två.
Ska snart möta upp Annika idag igen för ännu en våldsam traskning runt söder. Jag måste verkligen sätta mej ner och fundera vad som egentligen är problemet, om jag är långsam eller om alla jag umgås med går onormalt raskt. Att Johannes har problem med gånghastigheten visste jag ju redan. Han kommer få hjärtinfarkt om han inte tar och lugnar ner sej snart. Allt ska liksom gå så jävla fort jämt. Till och med när vi spelar yatzy hinner jag inte se vad tärningarna visar förrän han svept handen över tärningshögen och snott åt sej dom. Jag blir lika förbannad varje gång, men har insett att det inte är värt att bråka om tärningar.
Ville han har alltid bråttom men jag misstänker att det finns två jävligt bra orsaker till det:
1. Han är bög
2. Han är alltid sen

Att annika går fort har hon kommit fram till, beror på hennes gener. Tydligen är det nån dålig (eller ja egentligen bra) ovana hon har ärvt av sin mamma.
Då har vi alltså kommit fram till tre personers sjuka speed-orsaker. Nu till nästa fråga då, går jag onormalt långsamt? Eller är det bara så att jag är så fucking normal och all gångtakt i världen borde utgå från min hastighet?

Nog babblat om det nu går vi över till nästa fakta.
Glenlivet var det första Whiskyn i scotland som fick licens att ha en fabrik och tillverka och sälja sin malt whisky lagligt. Det tycker jag är riktigt intressant fakta.

Jag var ruggigt nervös inför att gå på intervjun på Berns i måndags och med tanke på hur onödigt det var, och hur bra det gick så är jag rädd att mitt självförtroende fått sej en alldeles för hård knuff framåt. Snart kommer jag klistra fast lappar på andras ryggar där det står LOOSER, och bara tycka att jag är bäst i världen och att alla som inte tycker det är idioter. Om jag hamnar däär, snälla slå mej på käften.

I måndags var det intervju och på fredag ska jag provjobba på BERNS.

För en gångs skull får måndagen en liten extra krydda, och idag är det jobbintervju på Berns salonger som hägrar i tvåtiden. Ville, som för övrigt fortfarande är på fyllan ska guida mej dit, han har väl lite sympati för en utböling som mej som hittar till Konsum och tillbaka. Typ. Eller jag börjar faktiskt kunna skitstaden något sådär, det är rätt härligt att slippa bo i en förort för då hade det varit mer eller mindre döfött.
Har bara ett endaste problem just nu och det är eksemen runt ögonen. Jag ser ut som ett missfoster, eller möjligtvis en knarkare. Snart börjar väl skumt folk dra i mej efter gatorna och fråga efter det vita guldet eller nåt. Då ska jag kasta mjöl i fejset på dom och läsa upp nån gammal hebreisk besvärjelse eller så.

Hur kunde jag missa att Heath Ledger gått och dött? Han är ju typ snyggaste hollywoodsnubben av alla, och han bara sviker mej och går och dör. Fast fördelen är väl att jag slipper se honom åldras och bli en slusk iofs.

Jag blev så sjukt sugen på dumle inatt, jag höll nästan på att krypa ur mitt egna skinn. SAen fick jag mer eller mindre panik när filmhelvetet som vi kollade på visade sej vara evigheternas evighet lång. Jag hatar när den där enorma rastlösheten kommer krypande och man varken vet ut eller in. Ska trycka i mej ett par mackor nu, med jordens godaste pålägg som ALLA måste testa!!
Kalles färskost med rökt lax! Yummy som heter duga!

Det klias överallt. Har drömt om hästar inatt, att Kelly skenade iväg som satan med stackars mej på ryggen... Huuja.. Men det fick mej att inse hur mycket jag saknade dom där tiderna i Gölikläppen, med Alex och hela hennes familj. Jag önskar jag kunde åka tillbaka i tiden och uppleva allting en gång till.

Solen skiner riktigt ordentligt ute så jag inser nu att jag kommer få sådan otrolig ångest om jag inte går ut och går.. Men mitt stackars skavsår kommer nog inte riktigt klara av det.. Suck.
Ska gå in på smhi och kolla om de e samma kalasväder imorron igen.

Igår trotsade jag utseendegudarna och begav mej till Gamla stan och träffade ville och några nära och kära till honom som satt på ett hak och käkade. Oxe fulla bordet. Ja och vinglas förstås. Förutom Ville satt den störigaste bögen i hela universum där han hade värre röst än Nanny Fine och gjorde ingenting annat än gnällde och gnatade hela kvällen. Skatan eller kråkan eller whatever han nu kaöllades, jag hade lust att göra fågelpaté av skrället. Helt plötsligt var ville en sån underbar och ognällig söt bög att jag nästan ville fria.
Saftshots och kökshanddukar senare så gick vi vidare till nästa skabbiga hak. Ett sånt där riktigt turkhak där man får en öl och en lina för en hundring i baren eller nåt förutom att det var inte ens turkar som jobbade där utan det var det fulaste och otrevligaste backslickäcklet i världshistorien.
Ville drog med mej på toa i vanlig ordning och helt plötsligt bankar äcklet på dörren. Vad tror han att jag ska suga av en homosexuell liten stackars kille??
Han bryter sej in mitt i Villes pissning och drar ut mej och vill se leg. Javisst fine, jag var ju inte ens full. Man brukar inte bli det av en öl en cider och saft.
Äcklet kollar på passet och säger " ÄR DU SÄKER PÅ ATT DET HÄR ÄR DU, DET HÄR SER UT SOM DIN STORASYSTER"

Jag hatar honom, det där äckliga haket och honom lite ännu mer.

Eftersom jag hatar att sitta vid johannes dator så ska jag rappa mej som satan. Jag är alltså nere i sthlm igen. Jag har en tand som ilar och skavsår som gör förbannat ont. Tog en ruggig långpromenad runt söder igår och kände mej mycket hälsosam. Så jag firade hälsan med att göra en grymt god hemmagjord pizza.
Imorron fyller Johannes gubbe och jag har planerat att göra en marängtårta. Mestadels till mej själv visserligen...

Nu ska jag ut på stan- igen och uträtta några brådskande ärenden. Kramis

Anne, vart är du? Jag behöver dej, och våran sedvanliga samtalsterapi.

Har just fyllt Mp3n till max. Visserligen kommer det bara ta typ två timmar från det att jag att mej på flyget tills jag är hemma hos Johannes, men fan det är ju så tråkigt utan lite ding tjong dunka dunka bang bang.

Jag har fått en hel del gjort som sagt idag och tro det eller ej, jag ångrar massagen mest av allt. Det ömmar i hela kroppen och det känns som om jag har tusental med småknäck som skulle behövas knackas bort.

Väl hemma skrämmer skitstöveln livet ur mej så jag till och med fällde en tår eller två. Men allt är bra gott folk, ingen orsak till oro alls. Tydligen... ??

Har packat allt jag kan tänkas behöva i över två veckors tid+ lite till. Johannes påminnde mej om att jag inte behövde ta med några underkläder eftersom jag mest skulle gå utan. Jag fick påminna honom tillbaka om att det är han som ska bära dom.

Försökte förgäves fixa namnen på alla musikfiler på datorn men jag orkar verkligen inte med det där skräpet.  Datorer och allt som hör till är inget annat än värdelöst crap egentligen. Tacka vet jag den gamla hederliga cdskivan. Men tack vara piratkopior så kostar ju skivorna skjortan nuförtiden. Lika bra att följa strömmen och göra som alla andra.

Det är en känt fuktum att måndagar är den minst omtyckta veckodagen. Jag är precis som alla andra och känner likadant i det där läget. Förutom det att jag för tillfället inte har något jobb på måndagar och därför egentligen inte har så mycket att bäva inför. Men då slår det i sin tur aldrig fel att man måste göra sånna där saker som man avskyr att göra just på måndagen. Jag åker till stockholmo imorgon, och därför har jag tvingats tvätta menstrosor och svettiga sockar idag. Varit på ungdomsmottagningen och fått ppiller så jag kan ha safe sex när jag anländer i storstan, suttit i massagestolen på jobbet medans andra anna tränade, inte tätit någonting förutom onyttigheter, packa och duscha och i dusken raka av mej den nytillkomna busken och mina barriga ben.
Nu ska jag börja med packningen. Och jag vet hur det blev sist jag åkte ner, då hade jag alldeles för lite kläder med mej så imorron ska jag ta med mej min feta resväska och ta med mej allt ifrån hårtork till en trasig datorskärm och miljontals sockar och trosor.

Har dessutom varit ut på Frösön idag och hälsat på mina kära små kusiner och spelat robot-buzz. Fett naaajz.
Stressade till bussen hem och gick förbi utanför subway och såg Richard steka runt bakom mack-disken. Haha.. sötis han är, står där och raggar hela dagarna =P

Jag håller på att bli galen på det här datorskräpet. Man kan ju inte ens lyssna på musik längre eftersom fläkten i burken låter som ett flygplan som ska landa, eller möjligtvis håller på att explodera.
Har ganska nyligen bokat ett flyg ner till Stockholm på tisdag. Känns som en bra dag att resa på. Blir visserligen inte någon Lucy med på planet, har hört så många hemska skräckhistorier om att katters hjärnor sprängs av trycket och sånt och jag älskar min kisse lite för mycket för att utsätta henne för det faktiskt.
Om inte annat så kanske hon får huvudvärk och det vill jag inte heller, då får hon det ju faktiskt bättre här hemma. Fast jag kommer sakna henne....

Hursomhelst, flyget, fick jag till kanonpriset 199:- klart och betalt! Bara att sätta sej i sätet och susa över halva Sverige. Det sköna med flyg är att det blir så lite dötid. Man sätter sej och genomgår uppåt-proceduren. Sitter 40 min sen är det dags för neråt-proceduren. Fast det var bättre förr när man alltid fick en smörgås... Jag får förbereda mej med att äta mycket innan så jag slipper bli hungrid. Sen satsar jag nog på Arlanda express in till city terminalen jag orkar inte åka en fucking flygbuss som tar lika länge som flyget.

Har inte riktigt satt ett ord på hur jag egentligen mår idag, känner mej sjukligt lättiriiterad och bitchig. Jag är nog grymt svår att ha att göra med idag. Jag hatar allt och alla just nu. Fick för mej att Johannes la på i örat på mej också, fast han säkert inte alls gjorde det (när jag tänkte efter... precis i akt att skriva ett hat-sms) och blev helt galen och började näsan slita dun ur kudden. Försökte skriva ut den där jävla biljett bekräftelsen till flyget men allting strejkade och jag kunde ju bara inte begripa varför ingenting funkade. Då var det nästan så att skrivaren flög ut genom rutan. När jag sen tog tag i saken och kollade på skrivar displayen så stog det klart och tydligt att patronerna var slut. "Ja varför pep det inte rå" undrade jag i min egen ilska, men kom på att jag stängt av det där eviga pipandet.
Jag borde egentligen bara lägga mej under täcket och stänga ut omvärlden läsa en bok och sova. Men det är inte så lätt som det låter när man lider av tandvärk och huvudvärk som försöker ta kål på mej.

Ni ser den där raden under själva inlägget? Där det står "Kommentarer"?? Klicka på det ordet. Då kommer en ny sida upp med enbart inlägget ni just lästa och längre ner på sidan så fyller ni i vem ni är, och om ni väll länka till någon speciell sida, som exempelvis Er egen blogg. Sen fyller ni i kommentaren och skickar. Hur svårt var det egentligen? Av alla idioter som av nån dum onödig anledning läser min blogg varje dag tycker jag det är oerhört skumt att jag lik förbannat aldrig får några kommentarer. Skärpning!!!

.. Saknaden är verkligen som värst på nätterna...

Jag har tänt lite ljus för att få till någon värma här hemma. Jag har ätit upp alla chips så jag känner mej helt spyfärdig. Jag har gjort lite på pusslet men det är så fucking boring att bygga på ett pussel man redan byggt en gång ganska nyligen. Så jag önskar mej ett nytt i födelsedagspresent. Jag har flätat håret. Jag har tvättat den lilla tvätt som fanns i tvättstugan och hängt den. Diskmaskinen är tömd och jag håller på att fylla upp den igen. Johannes är i sthlm och har somnat och jag har absolut ingenting kvar att göra.

Kollade på Nyckeln till frihet men upptäckte till min stora förlust att jag inte hade hela filmen hemma, tydligen så laddade jag hem nån kass variant som var i 3 delar. Och givetvis hade jag bara del 1 och 2. Grymt kasst eftersom jag verkligen är sugen på att se färdigt på skiten nu på direkten. Ska väl kolla på nån annan film istället då.
Nu sitter jag och lyssnar på massa hårdrock eftersom jag lovat min kära pojkvän att bli hårdrockare igen... Har ju en del att ta igen så att säga... Hade ju inte kommit så överdrivet långt i min hårdrocksfantasm. Idag är det faktiskt Stratovarius som klättrar mot toppen, som självklart pryds utav mina eviga favoriter Guns n roses och dom nya pärlorna Sonata Artica. Sen hur resten av favoriterna artar sej blir spännande att se.

Har fingervantar på mej för att inte frysa ihjäl. Jag hatar vintern!

Imorgon kl 17 är jag på jobbet. Och njuter av det!!!!!!! För krokom har aldrig varit- och kommer aldrig att bli ett roligt ställe.

Jag missmedomde mitt sjukdomstillstånd igår när jag tackade ja till att jobba. Så nu får man sitta hemma och rulla tummarna för sej själv istället! Måste måste måste jobba imorron. Ska INTE kliva upp och ta en dusch som får en att känna verklighetens baksidor. Jag mådde ju faktiskt prima tills den där duschen.
Katthår i näsan.

Har just kollat färdigt på Tim Burtons nya mörka mästerverk Sweeney Todd, som i grunden är en musikal från London..
Jag älskar Tim Burtons känsla för det mörka svarta, där huvudpersonerna alltid har tragiska bakgrunder och det är ett eller flera blodiga mord! Bäst av allt är ju givetvis att Johnny Depp nästan alltid är huvudperson i de filmerna också.... Men jag tror att jag hade gillat filmen bättre om jag fick se vad som hände efteråt med sjömannen och Johanna...