Vårkänslor
Jag satt och surfade runt och läste massa bloggar och har äntligen hittat inspirationen igen. Tror jag? Har efter mycket våld och ilska fått upp och igång min gamla "stora" obärbara dator, och huxflux känner jag för att blogga om mitt värdelösa ointressanta liv igen!
Jag tror solen gör sitt också, helt otroligt vad solen gör med ens humör. Vem fan kan vakna på fel sida när solen gluttar in bakom persiennen och katten ligger bredvid och spinner och ett stort köttelement ligger och värmer mej på andra sidan. Ja då känner man att livet bara är så jävla perfekt att man till och med måste dra upp persiennen och släppa in lite extra mycket solljus.
Måste bara berätta för er som inte vet, jag bor på högsta våningen i ett hus som har sammanlagt typ åtta våningar i etapper, och min balkong ligger rakt ovanför en stor asfalterad parkering. Som ni kanske förstår är det lite såläskigt att stå och kika ner ifrån balkongen. Och min absolut största skräck är att min precious kissemiss ska missbedöma bredden på balkongräcket och stupa rakt ner i asfalten och tvärdö. Måste fan gå å kolla vart hon är?
Hon låg på filten i sovrummet.. tur. Vet inte hur jag ska lösa det här balkongproblemet nu i sommar, man måste ju kunna ha öppet utan att behöva höka över att hon går ut och gör nåt dumt. Fan. Det är ungefär sånna grova problem jag lider av nuförtiden. Det och att jag jobbat skitlite denna månad. Kan bli tungt sen när det är dags för löningen för april månad.
Ja i övrigt är det inte mycket som sker. Varje dag är lika bra som den innan och den efter också för den delen. Ibland får jag tandvärrk när jag äter choklad sen jag var hon tandläkaren. Tragiskt. Man betalar multum för att slippa ha ont i tänderna också slutar det med att man FÅR ont av att vara där. Hur vrickat är inte det...
Idag ska jag försöka orka gå en långpromenix igen, utan att behöva gnälla över benhinnorna efter 500 meter, förstår om Fredrik nitar på mej snart för att jag gnäller så förbannat mycket. Varför gör jag det? borde jag inte ha växt ifrån det snart?
Börjar oroa mej över att min momma inte tror att jag älskar henne längre, jag är så himla taskig varje gång jag träffar henne, gnäller( där kom gnällandet igen) på hennes mat eller idéer. Sen skrek jag åt henne när hon klämde Ozzys svans i lördags, har otroliga samvetskval över detta så idag ska jag ta med mej Fredrik dit eftersom dom uppenbarligen avgudar honom, och sitta där och vara jättegullig mot henne i minst en timme, sen låta henne vinna i yatzy. Och sist ska hon få en kram, hon ska få krama så länge hon vill och så hårt som hon brukar utan att jag lirkar mej loss. Kanske till och med avslutar med att säga att hon är världens bästa momma. Vi får se, ska känna efter vad som krävs. Varför kramar alltid mormödrar/farmödrar för hårt? Fattar dom inte att det gör ont?
Nej nu har jag skrivit mer än vad jag gjort sammanlagt sen typ i julas. Men nu vet ni allihopa att jag mår kalasbra, katten mår minst lika bra, Fredrik är snäll och momma är bäst.
Ciao!
Jag tror solen gör sitt också, helt otroligt vad solen gör med ens humör. Vem fan kan vakna på fel sida när solen gluttar in bakom persiennen och katten ligger bredvid och spinner och ett stort köttelement ligger och värmer mej på andra sidan. Ja då känner man att livet bara är så jävla perfekt att man till och med måste dra upp persiennen och släppa in lite extra mycket solljus.
Måste bara berätta för er som inte vet, jag bor på högsta våningen i ett hus som har sammanlagt typ åtta våningar i etapper, och min balkong ligger rakt ovanför en stor asfalterad parkering. Som ni kanske förstår är det lite såläskigt att stå och kika ner ifrån balkongen. Och min absolut största skräck är att min precious kissemiss ska missbedöma bredden på balkongräcket och stupa rakt ner i asfalten och tvärdö. Måste fan gå å kolla vart hon är?
Hon låg på filten i sovrummet.. tur. Vet inte hur jag ska lösa det här balkongproblemet nu i sommar, man måste ju kunna ha öppet utan att behöva höka över att hon går ut och gör nåt dumt. Fan. Det är ungefär sånna grova problem jag lider av nuförtiden. Det och att jag jobbat skitlite denna månad. Kan bli tungt sen när det är dags för löningen för april månad.
Ja i övrigt är det inte mycket som sker. Varje dag är lika bra som den innan och den efter också för den delen. Ibland får jag tandvärrk när jag äter choklad sen jag var hon tandläkaren. Tragiskt. Man betalar multum för att slippa ha ont i tänderna också slutar det med att man FÅR ont av att vara där. Hur vrickat är inte det...
Idag ska jag försöka orka gå en långpromenix igen, utan att behöva gnälla över benhinnorna efter 500 meter, förstår om Fredrik nitar på mej snart för att jag gnäller så förbannat mycket. Varför gör jag det? borde jag inte ha växt ifrån det snart?
Börjar oroa mej över att min momma inte tror att jag älskar henne längre, jag är så himla taskig varje gång jag träffar henne, gnäller( där kom gnällandet igen) på hennes mat eller idéer. Sen skrek jag åt henne när hon klämde Ozzys svans i lördags, har otroliga samvetskval över detta så idag ska jag ta med mej Fredrik dit eftersom dom uppenbarligen avgudar honom, och sitta där och vara jättegullig mot henne i minst en timme, sen låta henne vinna i yatzy. Och sist ska hon få en kram, hon ska få krama så länge hon vill och så hårt som hon brukar utan att jag lirkar mej loss. Kanske till och med avslutar med att säga att hon är världens bästa momma. Vi får se, ska känna efter vad som krävs. Varför kramar alltid mormödrar/farmödrar för hårt? Fattar dom inte att det gör ont?
Nej nu har jag skrivit mer än vad jag gjort sammanlagt sen typ i julas. Men nu vet ni allihopa att jag mår kalasbra, katten mår minst lika bra, Fredrik är snäll och momma är bäst.
Ciao!
Kommentarer
Trackback
