Bloggar av ensamhet?
Jag har alltid bara skrivit blogg när jag varit ensam eller känt mej ensam. Jag kom på det idag. Det var så jag skaffade bloggen, och varje gång jag INTE kännt mej ensam har jag helt enkelt tagit en paus från detta. Men vad fan beror det på den här gången? Vart fan kom all jävla inspiration ifrån?
Hur som helst, för exakt tre år sen hade jag nyss blivit singel och av nån dum anledning börjat "dejtat" mitt gamla ex richard. Inget ont om richard nu, vi är goda vänner som pratar och skämtar om hur det brukade vara. Men varför i hela världen ville jag ha tillbaka han? Ja du det kommer jag nog aldrig att begripa.
Men för precis tre år sedan mådde jag även skitdåligt. Jag skar mej själv, tog överdoser och höll på. Jag bloggade även om detta som ett rop på uppmärksamhet. Och ingen verkade ändå förstå hur dåligt jag mådde?
Men trots allt är allt det där dåliga oöver och jag ser ljuset varje dag. Jag undrar när det ordentliga vändningen egentligen skedde? För exakt ett år sen skulle jag gissa på. Det enda som fattas för att göra mitt liv till det ultimata perfektaste är om jag kunde vara med min Dessan varje dag.
Efter mycket om och men kom min biff på att han inte orkade komma och hjälpa mej med mina nya teve. Så jag fick ta tag i det alldeles själv och lyfte ner den gamla, skruvade på foten på teven och installerade alla kanaler. Gick ju skitbra det! Visserligen har jag inte flyttat den gamla cementburken särskilt långt, men jag hoppas på att bli av med fanskapet fort! Nu ska jag lägga mej i min mysiga säng helt ensam och mysa med katten och confessions of a shopaholic. Det r skönt det där med att ha hittat någon som man inte blir arg på när han inte orkar komma, utan man bara accepterar det och njuter av att vara själv ett tag. Ovanlig känsla, och jag gillar den!
Nu har Red hot chilipeppers låten Porceline gått på repeat under hela detta skittråkiga inlägget, dags att stänga av den och förflytta sej till ett mjukare ställe. Ciao och godnatt!
Hur som helst, för exakt tre år sen hade jag nyss blivit singel och av nån dum anledning börjat "dejtat" mitt gamla ex richard. Inget ont om richard nu, vi är goda vänner som pratar och skämtar om hur det brukade vara. Men varför i hela världen ville jag ha tillbaka han? Ja du det kommer jag nog aldrig att begripa.
Men för precis tre år sedan mådde jag även skitdåligt. Jag skar mej själv, tog överdoser och höll på. Jag bloggade även om detta som ett rop på uppmärksamhet. Och ingen verkade ändå förstå hur dåligt jag mådde?
Men trots allt är allt det där dåliga oöver och jag ser ljuset varje dag. Jag undrar när det ordentliga vändningen egentligen skedde? För exakt ett år sen skulle jag gissa på. Det enda som fattas för att göra mitt liv till det ultimata perfektaste är om jag kunde vara med min Dessan varje dag.
Efter mycket om och men kom min biff på att han inte orkade komma och hjälpa mej med mina nya teve. Så jag fick ta tag i det alldeles själv och lyfte ner den gamla, skruvade på foten på teven och installerade alla kanaler. Gick ju skitbra det! Visserligen har jag inte flyttat den gamla cementburken särskilt långt, men jag hoppas på att bli av med fanskapet fort! Nu ska jag lägga mej i min mysiga säng helt ensam och mysa med katten och confessions of a shopaholic. Det r skönt det där med att ha hittat någon som man inte blir arg på när han inte orkar komma, utan man bara accepterar det och njuter av att vara själv ett tag. Ovanlig känsla, och jag gillar den!
Nu har Red hot chilipeppers låten Porceline gått på repeat under hela detta skittråkiga inlägget, dags att stänga av den och förflytta sej till ett mjukare ställe. Ciao och godnatt!
Kommentarer
Trackback
