om, och bara om.

Om jag intalar mej en sak tillräckligt mycket, hjälper det med känna som jag vill då? Eller inte känna det jag egentligen vill? Eller är känslor så starka att man inte kan stoppa dom när dom väl kommer? Jag har väldigt svårt att analysera det som händer just nu. Och det kan vara för att jag verkligen inte vill analysera. Jag vill inte känna någonting för jag vet att dom känslorna kommer göra att jag lämnas sårad i slutet. Det är jag som kommer bli bortvald och utbytt Igen. Och antagligen Igen efter det.
Eller är det så att jag helt enkelt inte känner någonting, att det helt enkelt inte pirrar i magen, att det enda som egentligen gör det speciellt är att det finns någon som bryr sej åtminstone lite? Det är så många frågor som jag egentligen inte vill ha svar på, för jag misstänker att jag kommer reagera hårdare än vad jag tror på svaret...

Kan man inte bara få vara känslokall ett tag? Kunna stoppa undan allt i en evighet och bara må bra?

Min katt tror att bullpapperet är en del av bullen. Jag antar att det är så jag känner också.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0