Jennys lilla värld

I hela mitt liv har det funnits ett gammalt hopptorn på en kulle bredvid huset där jag bor. Där åkte jag pulka, tefat, stjärtlapp, plastsäck, snowracer- you name it! Och igårkväll när jag gick en långpromenad med Ozzy gick jag förbi den här kullen... Och Hopptornet är borta! Jag kände hur en liten liten del av mitt hjärta rasade vid insikten av att inga fler barn skulle få ha lika roligt vid hopptornet som jag hade när jag var liten.. Det klättrades och klängdes, ungarna tävlade om vem som tog sej upp fortast och vi byggde livsfarliga hopp i pulkbacken som någon förr eller senare skulle bryta en kroppsdel av att hoppa i...
Och såvitt jag vet har ingen unge nånsin trillat där och gjort sej illa allvarligt, så egentligen- varför inte bevara en sån sak som ett gammalt hopptorn med att rusta upp det, inte riva det!! Krokom har nu förlorat ännu lite av den knappt existerande charmen som funnits här i byn...
Kvar på kullen finns en påle, och tornet har ersatts av en bänk....