Jennys lilla värld

Jag hatar kärlekssånger. Viva la break-up songs. Såna som får en att bli glad över att man slipper allt skit som ett förhållande för med sej. Jag slipper tvätta kalsonger med bromsspår, skrubba oboyglasen med svinto för att det inte blivit ursköljt på en gång. Och det där med oboy, alla karlar jag haft har envisats med att hälla i pulvret först, sen mjölken. Varför?? Man ska ju röra ner pulvret i mjölken inte tvärtom.. Kan alla jävla idioter begripa att det smidigaste sättet är mjölken först? Dessutom blir den mindre svinn på bottnen då också. Idiotmänniskor!!!
Sen slipper man städa efter någon annan, anpassa sej efter andra, umgås med svärföräldrar som man avskyr, sitta på tråkiga parmiddagar, ha tråkigt sex varje kväll vid läggdags, tjafsa om vilken film man ska hyra och allt annat helvete som man måste gå igenom...

Men lik förbannat så längtar man efter ett förhållande! Och jag begriper mej inte på hur jag kan vara så jävla dum att jag vill ha det sådär? Inte ens när man hade både tvättmaskin och diskmaskin så blev det bättre. Och jag menar inte bara ett kasst förhållande nu, utan ett gäng..

Sitter och trycker i mej mängder av lakrits nu för att trösta mej själv. Svär över att det inte blir sundsvall imorron, och över att det aldrig blir finväder.