Anne Sjödin, en vän att sakna
Här kommer ett inlägg tillägnat Anne, det är inte första gången jag ger henne några väl fötjänta rader här, men det här är nog första gången jag verkligen säger hur jag faktiskt känner!
Jag saknar dej Anne, jag saknar att gå kvällspromenader, köpa godishjärtan på OKQ8, lyssna på Lisa Ekdahl och ha sambuca/7,0 fyllor. Att bara vara i närheten av dej fyller mej av ett sånt härligt lugn, och jag kan känna att det är bra. Allt är bra, kanske inte bäst men absolut inte sämst. Jag tror det är din härliga ärlighet jag tycker bäst om. Hur du försöker göra saker bättre genom allt helt enkelt berätta hur du känner, istället som många av oss andra som bara håller tyst och tror att saker och ting förändras av sej självt.
Du ger inte upp. Jag vet att din säsong i Åre var allt annat än en dans på rosor hela tiden, och jag är jävligt stolt över att du envisades med att stanna där och slita hela säsongen! Du förtjänar ett stort fång rosor och en egen stjärngalax för det. Jag hade aldrig klarat av det under dina omständigheter.
Jag är också riktigt glad för din skull när det gäller Jon makaron ;-) En toppenkille verkar det som, och det är exakt vad du förtjänar, någon som ser den för den underbara människan du är.
Jag vet att det kanske verkar som om jag försöker undvika att umgås med dej nu när du varit hemma, och till en stor del är det FALSKT, jag har haft en jävla massa att göra och knappt umgåtts med någon känns det som... Samt att mitt nya jobb känns så viktigt för mej just nu, jag vill verkligen bevisa att jag är bra på det jag gör!
Men till en väldigt liten del stämmer det att jag undvikit dej dom få gånger jag kunnat haft tid, men hur ska mitt hjärta klara av att binda ännu starkare vänskapsband med dej och sen försvinner du hem till Borlänge igen? Och lämnar mej här när jag kanske kan komma att behöva dej?
Jag vill verkligen inte behöva någon just nu, jag vill klara mej själv, men jag vet att en vän som du är svår att leva utan-...
Jag saknar dej Anne, jag saknar att gå kvällspromenader, köpa godishjärtan på OKQ8, lyssna på Lisa Ekdahl och ha sambuca/7,0 fyllor. Att bara vara i närheten av dej fyller mej av ett sånt härligt lugn, och jag kan känna att det är bra. Allt är bra, kanske inte bäst men absolut inte sämst. Jag tror det är din härliga ärlighet jag tycker bäst om. Hur du försöker göra saker bättre genom allt helt enkelt berätta hur du känner, istället som många av oss andra som bara håller tyst och tror att saker och ting förändras av sej självt.
Du ger inte upp. Jag vet att din säsong i Åre var allt annat än en dans på rosor hela tiden, och jag är jävligt stolt över att du envisades med att stanna där och slita hela säsongen! Du förtjänar ett stort fång rosor och en egen stjärngalax för det. Jag hade aldrig klarat av det under dina omständigheter.
Jag är också riktigt glad för din skull när det gäller Jon makaron ;-) En toppenkille verkar det som, och det är exakt vad du förtjänar, någon som ser den för den underbara människan du är.
Jag vet att det kanske verkar som om jag försöker undvika att umgås med dej nu när du varit hemma, och till en stor del är det FALSKT, jag har haft en jävla massa att göra och knappt umgåtts med någon känns det som... Samt att mitt nya jobb känns så viktigt för mej just nu, jag vill verkligen bevisa att jag är bra på det jag gör!
Men till en väldigt liten del stämmer det att jag undvikit dej dom få gånger jag kunnat haft tid, men hur ska mitt hjärta klara av att binda ännu starkare vänskapsband med dej och sen försvinner du hem till Borlänge igen? Och lämnar mej här när jag kanske kan komma att behöva dej?
Jag vill verkligen inte behöva någon just nu, jag vill klara mej själv, men jag vet att en vän som du är svår att leva utan-...
Kommentarer
Postat av: anne
Tack sötnos! Dina ord gör det lite lättare här nere!
Trackback
