Sälsjuk

Jag saknar dej raring... Riktigt mycket!

Att helt plötsligt försöka klara av att sova utan dej är riktigt tungt faktiskt, jobbigare än vad jag trodde.


Jag har just kollat klart på 2 filmer, jag är trött men jag kan bara inte sova... Det är iskallt här, alldeles för tyst utan dina andetag och bara så fruktansvärt ensamt! Lucy vägrar ju ställa upp som sällskapsdam idag dessutom. Hon ligger och tjurar på sin prinsessbädd, sträcker på sej och gäspar lite då och då.
Och du är över 60 mil ifrån mej och sover djupt, förmodligen... Jag trodde jag skulle klara dom här få dagarna utan att fälla en tår, men det kommer bli riktigt svårt.

Men det är väl som dom säger, att det ska kännas riktigt ordentligt för att man ska veta att det är på riktigt....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0