Jennys lilla värld

Jag hatar extremister, jag hatar moderat-extremister, kärleks-extremister (som jag själv visat mej vara) och alla andra äckliga extremister man kan komma på. Jag hatar djurrätts-extremisterna som förstör pälsaffären på hornsgatan en gång om dagen, och jag hatar gubben som har affären för att han är en ego-extremist och vägrar inse att det är nätbutik som gäller om man inte vill få dörrarna täckta av tjära och texten "Sluta mörda djur" på rutan stup i kvarten.
Vad är det för jävla fel på att bara vara neutral i det mesta? Visst vi har ju alla åsikter men vem fan bryr sej om man hatar säljakt, eller extrem-hatar säljakt? Vilket som så gör det ju ingen skillnad.

Jag hatar smurfextremister. Och nu talar jag faktiskt inte om mej själv, utan om dom på det där sunkiga kaféet i hornstull som hade köpt in varenda jävla plastsmurf dom kunde hitta, för att pallra upp dom på en list nästan uppe i taket så man ändå omöjligt kunde se vilken smurf som var vilket, bara en massa små blå-vita duttar.

Jag hatar skoter-extremister som tror att antalet kilometer på mätaren spelar nån roll när det är krig i afgantistan och barn dör i svält all over the world. Vem fan bryr sej om ni körde 6 mil eller 16 mil förra lördagen?
Eller alla jävla hypokondrik-extremister som bildar onödiga köer hos läkaren för att den knäpper till i tummen när dom vickar på ett speciellt sätt eller tror att lite ont i nacken (såkallat nackspärr) är ett dödligt virus som kommer utplåna jorden. Sånna som tror att et yttepyttelitet utslag på deras femåriga unge innebär allergi mot alla pälsdjur inklusive nötter, pollen och tomater. Chill out FFS!!! Hört talas om typ knott eller snöloppor?

Alla musik-extremister som tror sej veta allt allt allt om all musik i universum, huruvida motörheads trummis skulle ha haft hiv eller en vårta på tummen, vad är det egentligen? En fis i rymden? Jag orkar verkligen inte med fler fucking extremist- i-landsproblem just nu.