Slötisdag.
Vaknade kvart över sju imorse och insåg att klockan inte hade ringt och att jag missat bussen. A´ttsingen också... Men det kändes ändå skönt att få vara med Bische..
Det är verkligen sant det där med att man inte vet vad man har förrän man förlorat det.. Och jag var nära att förlora och nu kan jag inte tänka mej livet utan honom. Det är annorlunda hur känslor fungerar. Men han kommer ändå att flytta till Östersund nu snart och jag kommer bli ensam kvar här..
Tungt.
Nu ska jag äta min dubbelnougat och slökika på tv samtidigt som jag läser Läckbergs nya bok Tyskungen.
Det är verkligen sant det där med att man inte vet vad man har förrän man förlorat det.. Och jag var nära att förlora och nu kan jag inte tänka mej livet utan honom. Det är annorlunda hur känslor fungerar. Men han kommer ändå att flytta till Östersund nu snart och jag kommer bli ensam kvar här..
Tungt.
Nu ska jag äta min dubbelnougat och slökika på tv samtidigt som jag läser Läckbergs nya bok Tyskungen.
Kommentarer
Trackback
